Etikettarkiv: Åre

Plats: Torvtaket, Åre Tid: 1960-tal till strax efter år 2000

Torvis. Säger man Torvtaket eller Torvis får både gamla säsongare och gamla bybor något drömskt i blicken. Under några årtionden var Torvis ett mycket osannolikt ställe. På ytan en vanlig pub lite i utkanten av centrala Åre. Inne var det väldigt slitet. Under huset låg ett litet diskotek, med väldig låg takhöjd. I regel slog man sig i dörrkarmen – både på in och utvägen.
Under några årtionden från mitten av sextiotalet till strax efter millennieskiftet var Torvtaket musikernas, ortsbornas och säsongarnas stamställe. Om det här stället finns många historier och skrönor. Det finns nästan ingen äldre Årebo som inte har någon relation med Torvtaket.
Lalla Hansson arbetade några säsonger i baren. Både som bartender och trubadur. Det var någon slags tidig after-ski – långt innan afterski-konceptet hade övertagits av Tott. Han slutade att jobba på Torvtaket och fick en sångarkarriär med start i början av 70-talet. Han glömde inte Åre, och under många säsonger kunde han spela på Torvtaket eller på något hotell i Åredalen. Hände även att han tog med sig en gitarr och spelade spontant i Torvtakets bar, vid besök i Åre
Källaren var ibland en lekstuga för musiker som spelade i Åre. Många gånger hade stället bokat ett band, som spelade i källaren. Under alla dessa år passerade väldigt många idag kända musiker förbi. Enligt traditionen samlades man på Torvtaket efter spelningar på andra ställen som höll öppet även när övriga Åre stängdes. Den oskrivna regeln var att när man gick ut, så var det hemgång. Själv minns jag ett jam med Claes Yngströms Sky High (med Louise Hoffsten ) och gäster ifrån ett amerikanskt bluesband som spelat på Country Club. När jag lämnade runt tre till fyra-tiden på morgonen, så hade jag ståpäls över hela kroppen. Visste inte vad jag hade upplevt men fick en musikalisk kick.
Som ortsbo kände man sig inte alltid välkommen på vissa uteställen i Åre. Men på Torvtaket var man alltid välkommen. Det blev även ett vattenhål för lokala musiker. Vilket kunde kännas befriande ibland. Sista åren var måndagarna på Torvis speciella under säsongen. Då spelade Johan Wallin Bluesband, som bestod av en blandning av lokala musiker, gästspel av musiker på byn (ALLA stora som uppträdde i Åre på den här tiden gästspelade något tillfälle med Johan Wallin Bluesband ). Få turister kände till det. Då drogs säsongarna och byborna till Torvis för att festa och lyssna på blues. Historierna och skrönorna om Torvtaket är många. Lika många som de trofasta besökarna.

Thomas Höglund

Annonser
Taggad , , , , ,

Plats: Frösön, Åre, Duved Tid: 1966

Klassresan. Jag kommer från en by i Ångermanland och när jag var 11 år (1966) och gick i femte klass fick vi göra en skolresa genom Jämtland till Trondheim.Vi hade samlat in pengar, bland anat sålt barkbröd för att man skulle få känna hur det smakade på den tiden. Sedan skulle var och en bidra med 50 kronor till resan. Jag var mycket spänd när jag skulle fråga mina föräldrar, men till min glädje blev det ett positivt besked. Det var två i klassen som inte fick, men då sa magistern: ”Vi kan ju inte lämna dem hemma”, så de fick följa med i alla fall.

Jag fick tillåtelse att låna min mammas kamera. På den filmen kunde man ta åtta foton. Det fanns två inställningar. En knapp kunde antingen ställas in på symbolen M eller T. Det var viktigt att den stod på M, förmanade mamma mig.

På avresedagen hade jag en rutig kostym, vilket var vanligt att flickor hade på den tiden.

Vi åkte genom Jämtland och passerade Sommarhagen. Vi stannade vid Frösö kyrka och jag tog ett kort. Vi besökte djurparken och där gick en åsna alldeles lös. Jag tog ett kort på den också.

I Åre åkte vi linbana i en korg och jag köpte en souvenir i form av ett armband med berlocker, med motiv från Åre och Storlien. Tog kort på utsikten där.

Vi bodde på ett hotell i Duved och nästa dag åkte vi vidare till Trondheim. Där fick vi gå ombord på en u-båt som låg i hamnen. Det var spännande att klättra nerför en stege ned i en rund öppning. Och man blev väldigt fascinerad av hur trångt det var där nere.

Jag har också för mig att vi fick smaka valkött i Trondheim. Och jag tog nog flera kort där.

När jag kom hem skulle filmen framkallas. Då visade det sig att inställningen på kameran hade stått på T hela tiden och det blev till min besvikelse inga foton.

Däremot, om man tittade noga på ett av negativen, syntes en svag silhuett av Frösö kyrkas klockstapel.

Taggad , , , ,

Plats: Åre Björnen Tid: Vintern 2015

Orion i Åre. Risken är väldigt liten att jag i närmsta framtiden kommer glömma bort den stjärnklara helgen i Åre med mina tre bästa vänner.  Den första kvällen var en av de kyligaste jag har haft turen att uppleva. När vi stod tillsammans, tysta i det vindstilla mörkret, kunde jag nästan höra knastret av den glittrande snön som frös till skare runt omkring oss.

Precis ovanför vår stuga hängde konstellationen Orion mot den kolsvarta himmelen, med sitt bälte som en utspridd rad av brinnande facklor. Jag kommer ihåg min förundran över hur starkt alla himlakropparna lyste; Istället för att natten dämpade deras vita glöd, verkade det snarare som om kontrasten av mörkret endast intensifierade deras ljus.
Det var inte en lång stund vi stod utanför stugan och beundrade stjärnbildernas prakt i den barrskogsdoftande kvällsluften, bara länge nog att skapa ett kärt vinterminne.

Lina Tillström

Taggad , , , , ,

Plats: En svit i Åre Tid: 18 juli 2015

Cigarrer och champagne. Vi hade pratat om det sedan i februari och nu skulle vi slå till. Vi hade en enda helg på hela sommaren då vi båda var lediga samtidigt. Vi hade hyrt en bil och passade på att turista lite under dagen innan vi kunde checka in på hotellet. Det blev stopp vid Ristafallet, Åre chokladfabrik och Tännforsen. Det spöregnade och var 10 grader. När vi fick tillträde till sviten satte vi oss i den egna bastun, knäckte en kall öl och stirrade på utsikten över Åresjön. Efter att vi hade ätit middag sprack det plötsligt upp och blev strålande sol. Vi slog oss ner på balkongen, tände en varsin cigarr och hällde upp champagnen. Sedan bytte vi ringarna i solnedgången över Årefjällen. Ett minne för livet.

Taggad , , , , , , , , , ,

Nu skriver vi Det dolda landskapet

MalinPalmqvist_19
Åreskutan, sommaren 2014. Foto: Malin Palmqvist

Sedan 2009 har vi samlat in människors minnen för att kollektivt skriva fram en plats. Vi började med Östersund där vi gav ut en guidebok 2013. 2014 gick vi vidare med Den dolda staden Sundsvall. Nu går vi vidare med Det dolda landskapet Jämtland Härjedalen och söker därför vardagliga, livsavgörande, jobbiga, häpnadsväckande, svåra, fina, galna, spännande och ögonblickskorta minnen från byar, samhällen, orter, platser, fjäll, sjöar och skogar. Vi tar också gärna emot fler minnen från Östersund.

Lämna ditt minne här på bloggen eller posta det till Malin Palmqvist, Aspv 3, 83254 Frösön, märk kuvertet Det dolda landskapet. Minnena kommer att publiceras här på bloggen löpande och i höst ger vi ut en ny guidebok: Det dolda landskapet Jämtland Härjedalen. Minneslämnare vars minnen väljs ut till boken får ett eget exemplar som tack. Lämna ditt minne senast sista augusti 2015.

Kontakt: dendoldastaden@gmail.com
Twitter: @dendoldastaden

Taggad , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: