Etikettarkiv: 1982

Plats: Ollebacken Tid: juli 1982

Fritt sommarliv. Vi byggde en koja under skogstraktorn, min bror och jag, och kände spänningen under den stora maskinen som man aldrig visste när morbror skulle köra igång. Vi kröp in hos grisarna och somnade i deras mysiga stia efter att ha plockat älamunken i stora fång och matat dem med – vet ni att de heter grisblommor egentligen, de blommorna som vissa kallar rallarros? De heter så bara för att grisar älskar dem så mycket. Jag ryktade min och mormors älsklingsko Ståta, fjällkun som var så oändligt snäll och så tålmodigt lät mig luta mig mot hennes varma mage medan mjölkmaskinen tickade. Vi kröp ner i höet uppå gälla och grävde gångar och var alldeles hemliga för världen. Barndomens somrar hos mormor och morfar var oändliga. Varma, soliga, dammiga och fria. Morfar och mormor som alltid jobbade och alltid hade tid för oss. Morfar som sa ”Faror lurar överallt” och hela vilda världen som lockade och fanns. Frihet. Barndomens frihet.

Anna Backlund

Annonser
Taggad , , , ,

Plats: Öhn Tid: 1982

Beppemötet. Vi höll på att sätta upp ett hus i Laxviken som vi köpt i Strömsund. Ett timmerhus, typ Per-Albintorp, som vi först rivit ner, märkt upp, fraktat till Laxviken och sedan bit för bit byggde upp på ny grund. Det blev många turer till Strömsund för att handla eller bara koppla av. Av nån anledning hade jag snappat upp att Beppe Wolgers skulle ha en utställning i gamla skolan på Öhn, där han numera bodde, i alla fall på somrarna. Alla älskade vi ju Dunderklumpen och jag tror till och med att vi såg filmen i Strömsund. Sagt och gjort jag och barnen åkte ut till Öhn, hittade skolan och gick förväntansfulla in. Det var inga fler besökare där. På väggarna färgstarka tavlor, många naivistiskt målade. En tavla som föreställde en grön äng med mycket blommor tilltalade mig, men det för mig höga priset på 800 kr avskräckte.
Plötsligt stod Beppe i dörröppningen från ett litet rum intill. Han hälsade vänligt och frågade om vi tyckte om hans konst, visst gjorde vi det. Vi blev dock så tagna av att se honom i egen hög person att vi nog var stumma allihopa. Tavlan och det magiska mötet med Beppe kunde jag inte glömma.
Många år senare var jag på ett galleri i Östersund där fanns en tavla av Beppe men ett helt annat motiv och betydligt dyrare. Jag kände att jag ville ha tavlan men stod och tvekade. Plötsligt kom en solstråle som spelade över tavlan, jag kände att det var Beppes ande (han var död då) som talade till mig så jag slog till.
Motivet är ett vitt hus med knallrött staket, ett knallrött äppelträd, en liten flicka med en hund och en rosa himmel.

Eva Sundin

Taggad , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: